Det hälsobringande? vinterbadet

Jordantrappan i Vinterpalatset som den tedde sig i slutet på 1800-talet.

I ” Från Bysans till Putin” av Per-Arne Bodin, läser jag om seden ” att bada i vaken”. Jag citerar ” Jordan är beteckningen för de vakar som tas upp på de ryska floderna tretton dagar efter jul, då Kristi dop firas enligt den ortodoxa traditionen.” Kyrkan nyttjar dock den julianska kalendern vilket bestämmer datumet till den 19 januari.

Jordanporten i Vinterpalatset leder rakt ut till den så kallade Jordanporten och vidare ut på Nevas is. Det var här det största firandet ägde rum och för männen (inklusive tsaren) gällde det att inte visa sig veka- barhuvad skulle man vara. ( Tsar Nikolaus I strök med på kuppen av den svåra förkylning han ådrog sig vid ”vakceremonien” år 1856). Paraderande soldater stod på isen utan sina ytterplagg. Efter ceremonierna tog sig många ett dopp i den uthuggna vaken.

Boris Kustodievs målning ”Vinter. Vattenvigning på dopdagen” visar ceremonien i all sin storslagna prakt. (1921).

Två boktips noterar jag efter avslutad läsning – Anton Tjechovs novell ”Konst”och Andrej Kurkovs roman ”Presidentens sista kärlek” – i båda dessa berättelser får man ta del av vattenvigning och vinterbad – med olika fokus.

Och – detta är bara en mycket summarisk återgivning av Per-Arne Bodins essä ”Att bada i vaken”. Ämnet är rikt och mångfacetterat.

Posted in Okategoriserade.