Skuggan som försvann av Torsten Bengtsson

Skuggan som försvann

 

Jag har läst en pdf av en bok som kommer ut inom kort. Skuggan som försvann är skriven av Torsten Bengtsson (Opal 2016). Jag blev nyfiken på den så fort jag fick den i mejlen men visste egentligen inte så mycket om vare sig författaren eller innehållet, och därför heller inte vad jag kunde förvänta mig. Men jag blev väldigt positivt överraskad och fylld med en härlig varm känsla när jag läste den. Även olust och ilska lyckades Bengtsson röra upp inom mig. Det urläckra och väldigt passande omslaget har Niklas Lindblad gjort.

Olofs pappa har träffat en annan kvinna så han och mamma måste flytta från huset till en lägenhet i en annan stad. Tvillingbrodern Anton flyttar med, han också – eller gör han? Han verkar komma och gå som han vill, som en skugga. På väg till sin ny skola genar Olof genom en obehaglig gångtunnel med klottrade väggar, ölburkar, krossat glas och sopor. Halvvägs igenom passerar han en halvöppen dörr av järn som står på glänt och han ser ett rum innanför. En skrovlig röst ropar något åt honom. Allt blir med ens skrämmande likt zombiespelet han spelar hemma och han rusar ut ur tunneln. Han springer allt vad han orkar. Utanför tunneln träffar han på Amina, en tjej som tydligen ska gå i samma klass som han, och de tar följe till skolan. Hon varnar honom och säger att ingen går genom tunneln, inte vare sig på dagen eller natten. Aldrig.

Inledningsvis kände jag mig lite fundersam när jag läste jagberättarens historia. Det var stundtals lite väl korta meningar, upplevde jag, och visste inte hur jag skulle förhålla mig till den. Var det kanske en lättläst bok jag hade fått hem? Men jag kom strax in i berättarstilen och började gilla det här jaget, Olof. Han berättar rakt på sak utan krusiduller.

Jag vill inte avslöja för mycket för jag tyckte både att det var en härlig och oväntad twist i inledningen och att det kom fler vändningar. Den här relativt korta och lättlästa berättelsen vecklade ut sig till en mångbottnad historia som överraskade. Ju mer jag läste, desto bättre tyckte jag om berättaren och den finurliga ”plotten”. Det är läckert med spännande små ledtrådar som flikats in här och var, som gör att den uppmärksamma läsaren blir misstänksam. Ledtrådar som jag har highlightat för mig själv och går igenom i efterhand men som jag inte kan nämna här. Hur ligger det till, egentligen? Allt är kanske inte som det ser ut … Jag kommer att läsa den här boken en gång till, minst, bara för att jag imponeras så av upplägget.

Det hela är mycket aktuellt, både med tanke på spelet Olof spelar i början och blir som besatt av, problematiken med fattigdom och utanförskap i samhället, att hamna i fel sällskap och ha svårt att ta sig ur detta på grund av grupptryck. Allt! Jag ger Skuggan som försvann högt betyg och ser fram emot att läsa mer av Torsten Bengtsson i framtiden.

Här kan du köpa Skuggan som försvann:

Adlibris

Bokus

Posted in Okategoriserade.